Danmark, Tyskland och norra Frankrike - alla landskap bjöd på täckande snö och
dessutom snö blandat med regn från ovan och med minus noll grader. Vi vet ju att våren kan
vara oberäknelig, men hade kanske inte räknat med att få vänta på
barmark ända till söder om Lyon. Dock hade vi planerat ett par
trevliga stopp på vägen. Första var i Cochem vid Mosel. Här var
vi varit flera gånger, men aldrig sett kullarna på detta sätt...
Andra
stoppet gjorde vi i södra Champagne i en liten by som heter
Colombey-les-deux-Eglises.
Det var en för oss okänd by. Den valdes på grund av närheten till
en champagneodlare vi ville besöka samt att här fanns ett trevligt
Logis de France med 3 spisar och 3 grytor (vilket är Logis de France
högsta omdöme och som brukar vara mer prisvärt än motsvarande hos
Guide Michelin).
Väl
framme i byn visar det sig att här bodde general de Gaulle större
delen av sitt liv och därför fanns ett memorial till hans
minne Charles de Gaulle Mémorial. Vi sparade detta besök till nästa gång och for istället till Urville
för att provsmaka och köpa litet bubbel hos familjen Drappier.
Utanför deras hus hade vinrankorna det kallt om fötterna...
Äntligen,
efter flera långa kalla och mörka månader är vi nu i lilla huset
i C. Här var det sig ganska likt... Vår lilla miniträdgård verkar
ha klarat sig under vintern. Bambun hade ogräslikt vuxit runt 60 cm, hängbegonierna
har frusit ner som de brukar, pelargonerna har överlevt och t.o.m
börjat blomma om, citronen har skjutit ett par kraftiga skott liksom
olivträdet. Fikonbusken är helt kal så här års så man vet som vanligt inte om
den lever eller ej... Eftersom våra växter är planterade i krukor
så är de mer känsliga om den languedocska vintern nu blir långvarigt
kylig. Men vi har också med tiden lärt oss vad som oftast klarar
sig och vad som alltid dör....
Runt
byn blommar en del mandelträd, men det är många mandelträd som
ännu inte har slagit ut.
Mimosan verkar dock stå i full blom
och man blir rent berusad av doften.
På våra morgonpromenader uppåt
berget har vi hittat jonquiller, små vilda minipåskliljor max 10 cm
höga. De står där och lyser knallgult mitt i de gråbruna vissnade
resterna av den vilda lavendeln som med sin blomning förgyller
morgonpromenader längre fram på säsongen....
Vi är mycket ute och promenerar. När solen skiner är det mycket behagliga 10-12 grader utomhus. Men inomhus är det fortfarande svalt i vissa rum. Minimitemperaturen inomhus denna vinter var 3 grader och i ett hus med halvmetertjocka stenväggar tar det några dagar att får en dräglig inomhustemperatur. Elelement och golvvärme i all ära - tack och lov för den öppna spisen i köket!
Jag hoppas kunna återkomma med fler vårtecken här från vårt härliga Languedoc!
Åhhh, nu blir jag riktigt otålig och vill åka ner meddetsamma men måste ge mig till tåls tre veckor till!
SvaraRadera12 grader i solen låter himmelskt, liksom blommande mandelträd utan snö nere vid rötterna - här har det regnat, snöat och varit solsken om vartannat idag, så njut ordentligt!
Hej Elisabeth! Jag njuter! Idag har vi haft ett fantastiskt väder, nästan 20 grader och långpromenaden blev litet svettig eftersom man inte förstod att man inte behövde jacka på. Om tre veckor kommer det vara ännu varmare och fler blommor blomma, kanske att mimosan och mandelträden har blommat över, men då kommer knallblå iris, vit trädljung och rosa timjan istället. Det finns en glädje i att längta ....
SvaraRaderaKanske,kanske blommar några mandelträd om 3 veckor också... Blå iris är inte så fel det heller. O vad jag längtar, här är marken fortfarande hård och frusen.
SvaraRadera